V 35
Bob Dylan
Modern Times (2006)
Förmodligen har det med nyhetens behag att göra, men det här känns bra. Inte alls modernt, fast det är nog det som är det bästa. Lågmält är ordet! Dylan shufflar vidare i samma spår som på föregångaren ”Love and Theft”.
Ingen ”Time Out of Mind” skriver de flest. Och inte lika bra som föregångaren. Visst, kanske inte men inledande ”Thunder On A Mountain” känns redan som en (nästan)klassiker. Och då inte bara för att han namndroppar Alicia Keys – vilket får alla Dylanentusiaster att googla på Keys – utan för att den är riktigt bra. Vidare, ”Spirit On The Water”, ”Working Man’s Blues #2” samt nästan nio minuter långa ”Ain’t Talking” utgör plattans allra starkaste spår. Särskilt den sistnämnda.
Kanske inga klassiker i Dylandiskografin, men varför måste man jämföra med de allra största stunderna. Fyrtiofyra plattor! Bara det är en bedrift.
Betyg: 4,5
Veckans retro:
AC/DC – Highway To Hell
Kanske bandets allra bästa platta, och den som säger att alla låter likadant har fel. Sällan har AC/DC fått till en kombination som titelspåret, ”Girls Got Rythm”, ”Walk All Over You” och ”Beating Around The Bush” på en och samma platta. Överjordiskt sväng där den sistnämnda förmodligen har det svängigaste Young-riffet någonsin.
Bob Dylan
Nysläppet får en att gå tillbaka; ”Blonde On Blonde”, ”Blood On The Tracks” och så vidare.
I’m freewheeling with Bob Dylan!
Oh yes! Diggar din blogg, ska försöka länka till dig ? om jag lyckas klura ut hur man gör i fuckingkrångel-Blogger.
Måste också fråga...hade du månne tidigare en blogg med annat namn?
Tack! Och; ja! Det gick liksom inte att sluta helt, och försöker nu begränsa bloggandet.
Tänkte väl det, kul att du är tillbaka på banan. Begränsa bloggandet, det är en klok utgångspunkt...fast knappast enkel...i alla fall svår för mig...jag har försökt och misslyckats gång på gång ...fast jag ger inte upp...